Usel Kondition
Vi har varit hem ett par dagar, jag och Malte. Det var - som vanligt - ljuvligt skönt. men det är klart; man kommer ju hem och blir totalt bortskämd och ompysslad. Allrakärastesyster samt vovve kom också ett par dagar, vilket både jag och Malte fann ytterst tillfredsställande. Vi gjorde inte så mycket aktivt, mest har vi umgåtts, ätit en massa gott (mina päron kan laga mat, aj tell ju!), duschat och schamponerat en motsträvig Malte efter att han rullat sig i färsk kodynga, busat lite i värmen, läst en massa, surrat, kollat film och druckit vin. Jag längtar redan hem igen. Tiden liksom stannar när jag är där.
Dessvärre upptäckte jag också hur extremt dålig kondition jag gått och fått. Förbannade Umeå och dess frånvaro av backar! Skulle gå uppför berget bakom huset med vovvarna och inte ens halvvägs uppför första lilla stigningen flåsade jag som en blåsbälg. Attans, jag måste nog bege mig till jäkla bräntisbacken i alla fall. Bräntisbacken är Umeås lilla slalomkulle som jag i ett par år planerat att träna i - alltså traska uppförs och nerförs. Men det har liksom inte blivit av. Men nu äre dags!!! Får ta någon kväll eller tidig morgon innan värmen har hunnit komma igång. Bra för Maltemannen också, bygga lite muskler. Men i mitt nuvarande skick kommer jag nog tamejtusan inte upp. Eller, upp kommer jag alltid, men det kommer ju ta tid.
Och jag som alltid skrockat och hånat lilla bräntisbacken. Alltid sagt att det inte är ett berg om det inte syns ovan hustaken. Ack ve, nu kommer jag få äta upp det också! Okej, det har inte mycket att hämta om man ska jämföra med Syltoppen (som är min bästa referens) men Sylarna finns inte ens med på kartan längre då det gäller kondition. Nåja, nya tag!
Snart börjar jobbet också. Då är ljuvliga "semestern" slut. Men ännu suger jag på några dagar till!
Ska lägga upp lite bilder när jag listat ut hur man gör för att få dem från nya telefååånen in i datorn. Och det lär ju kunna ta sin lilla tid. Man är ju ingen ingengör, direkt.
Dessvärre upptäckte jag också hur extremt dålig kondition jag gått och fått. Förbannade Umeå och dess frånvaro av backar! Skulle gå uppför berget bakom huset med vovvarna och inte ens halvvägs uppför första lilla stigningen flåsade jag som en blåsbälg. Attans, jag måste nog bege mig till jäkla bräntisbacken i alla fall. Bräntisbacken är Umeås lilla slalomkulle som jag i ett par år planerat att träna i - alltså traska uppförs och nerförs. Men det har liksom inte blivit av. Men nu äre dags!!! Får ta någon kväll eller tidig morgon innan värmen har hunnit komma igång. Bra för Maltemannen också, bygga lite muskler. Men i mitt nuvarande skick kommer jag nog tamejtusan inte upp. Eller, upp kommer jag alltid, men det kommer ju ta tid.
Och jag som alltid skrockat och hånat lilla bräntisbacken. Alltid sagt att det inte är ett berg om det inte syns ovan hustaken. Ack ve, nu kommer jag få äta upp det också! Okej, det har inte mycket att hämta om man ska jämföra med Syltoppen (som är min bästa referens) men Sylarna finns inte ens med på kartan längre då det gäller kondition. Nåja, nya tag!
Snart börjar jobbet också. Då är ljuvliga "semestern" slut. Men ännu suger jag på några dagar till!
Ska lägga upp lite bilder när jag listat ut hur man gör för att få dem från nya telefååånen in i datorn. Och det lär ju kunna ta sin lilla tid. Man är ju ingen ingengör, direkt.
Kommentarer
Trackback