Jorå så att
Så här ser det ut nu då: Jag har fått jobb! 50% (kanske liiiiiite mer, nån timme eller så) vilket ju är kalasbra när man som jag vill plugga vid sidan om. Det har som tagit ganska mycket energi att vara arbetslös och det har tagit ganska mycket energi att vara första veckan på jobbet. Det är så mycket jag vill och så mycket jag är nervös för: Att inte duga, att vara i någons privata hem och kanske snubbla på något man inte borde, vars går gränserna, kommer brukaren tycka om min mat (h*n är rätt kräsen, tycker inte om kryddor, bara salt och peppar och då inte för mycket salt), tycker brukaren att jag är för pladdrig, tycker brukarens respektive att jag funkar bra eller vill h*n bara slänga ut mig ur lägenheten, kommer de gilla mig, etc etc.
Än så länge har det gått rätt bra, men jag är ju som bekant rätt duktig på att stressa upp mig i onödan så jag ger och ger och ger så OFANTLIGT mycket energi - allt ska ju vara tipp topp - att jag är som den där berömda urlakade disktrasan när jag kommer hem. Och då jobbar jag bara 50%. Jag vet, det är skitjobbigt att jobba 100% men nu är det så att det tar energi att vara på helspänn hela tiden också. MEN: det ger med sig, jag börjar kunna slappna av lite mer nu. Det kommer.
Nackdelen med att jag slösar så mycket energi på jobbet blir att det blir intet med energi (men gud, finns det inget annat ord än energi?) till pluggande. Och nu ska vi ha labb på fredag och jag har inte läst mer än två kapitel. Pinsamt pinsamt. Men men, jag får råläsa innan labben och se hur det går. Man brukar ju kunna halka omkring lite på labbar, vara tyst och se intresserad ut, typ. Bättre tiga och vara misstänkt idiot än tala och undanröja alla tvivel, ungefär.
Med Malteman är det bra, det är en löptik i närheten så han gnyr som fasen och vill ut mest hela tiden. Vi tar morgonpromenader i gryningen innan jobbet och sen får han vara hemma ett par timmar själv men's jag jobbar. Han tar det rätt bra, den enda skillnaden jag märkt är att han blivit mycket mer kelen - men det är ju inget negativt hehe.
Jag hann vara hem en helg också, jag passade på innan jag började jobba. Åkte hem och tankade energi. Var på surströmmingsskiva hos grannens. Käkade en massa gomat. Kramades med mamma och pappa. Var ute och fotade en massa bävernästen. Var inte ute så jag kunde spana efter dem, utan fotade endast deras framfart. Tror de averkar mer än grannen som äger skogen. Jisses så de ligger i!
Nåja, så här såg det ut när det vart en liten dans i köket under surströmmingsskivan:
(Äsch nu fick det bli en såndär liten miniatyrbild i alla fall, orkade inte hålla på och pilla idag. Klicka så blir den stor, som vanligt.)
Pappa vid dragspelet. Jag lägger inte upp någon bild på mamma för då tror jag hon blir arg på mig. Annars har jag en hel del fina, men jag måste höra med henne först.
Och så favvovovven då:
En smula suddigt samt ett något knasigt perspektiv, men va fasen. Ville inte knäppa med blixt då bilderna blir så kalla då och Malte ser ut som en gammal farbror. Och det är han ju inte!
Nu måste jag sova. Ska ju upp i gryningen igen i morgon.
Fridens.
Än så länge har det gått rätt bra, men jag är ju som bekant rätt duktig på att stressa upp mig i onödan så jag ger och ger och ger så OFANTLIGT mycket energi - allt ska ju vara tipp topp - att jag är som den där berömda urlakade disktrasan när jag kommer hem. Och då jobbar jag bara 50%. Jag vet, det är skitjobbigt att jobba 100% men nu är det så att det tar energi att vara på helspänn hela tiden också. MEN: det ger med sig, jag börjar kunna slappna av lite mer nu. Det kommer.
Nackdelen med att jag slösar så mycket energi på jobbet blir att det blir intet med energi (men gud, finns det inget annat ord än energi?) till pluggande. Och nu ska vi ha labb på fredag och jag har inte läst mer än två kapitel. Pinsamt pinsamt. Men men, jag får råläsa innan labben och se hur det går. Man brukar ju kunna halka omkring lite på labbar, vara tyst och se intresserad ut, typ. Bättre tiga och vara misstänkt idiot än tala och undanröja alla tvivel, ungefär.
Med Malteman är det bra, det är en löptik i närheten så han gnyr som fasen och vill ut mest hela tiden. Vi tar morgonpromenader i gryningen innan jobbet och sen får han vara hemma ett par timmar själv men's jag jobbar. Han tar det rätt bra, den enda skillnaden jag märkt är att han blivit mycket mer kelen - men det är ju inget negativt hehe.
Jag hann vara hem en helg också, jag passade på innan jag började jobba. Åkte hem och tankade energi. Var på surströmmingsskiva hos grannens. Käkade en massa gomat. Kramades med mamma och pappa. Var ute och fotade en massa bävernästen. Var inte ute så jag kunde spana efter dem, utan fotade endast deras framfart. Tror de averkar mer än grannen som äger skogen. Jisses så de ligger i!
Nåja, så här såg det ut när det vart en liten dans i köket under surströmmingsskivan:
(Äsch nu fick det bli en såndär liten miniatyrbild i alla fall, orkade inte hålla på och pilla idag. Klicka så blir den stor, som vanligt.)
Pappa vid dragspelet. Jag lägger inte upp någon bild på mamma för då tror jag hon blir arg på mig. Annars har jag en hel del fina, men jag måste höra med henne först.
Och så favvovovven då:
En smula suddigt samt ett något knasigt perspektiv, men va fasen. Ville inte knäppa med blixt då bilderna blir så kalla då och Malte ser ut som en gammal farbror. Och det är han ju inte!
Nu måste jag sova. Ska ju upp i gryningen igen i morgon.
Fridens.
Uppdatering...
...är på G men inte riktigt ännu. Kanske i kväll, men mest troligt i morgon.
Barasånivetliksom. Jag är fortfarande kvar.
Tudelu.
Barasånivetliksom. Jag är fortfarande kvar.
Tudelu.
Vi hade i alla fall tur med vädret
Det är många praktiska bekymmer nu. Främst vad det gäller pengar. Har tamejtusan anmält mig till alla jobb jag kan, men det är ju hugget i sten att få nalta. Och de jag får ligger på alldeles för lite timmar/procent för att jag ska kunna ta dem. Damn.
Har sagt till ömma modern att de kanske får hem en unge igen. Plus hund. Jag får ju ingen a-kassa heller då jag pluggar på distans samt har hoppat lärarprogrammet. Så alla tusen som jag betalat in till kassan under hela min studietid känns ju jävligt onödigt just nu. Och jag vill ju inte hoppa ur a-kassan eller facket heller, rent principiellt (en av mina få principer här i livet) men just nu står de ju inte så högt i kurs hos mig. Fast det kanske är regeringen jag ska gnälla på som har höjt avgifterna och tryckt på nya regler. Dock är jag lite för dåligt insatt för att kunna häva ur mig ordentligt angående det.
Nåja. Än så länge har jag jobbat hela 5.5 timmar i september. Och en fyra timmar till i morgon. Det blir en riktigt fet lön i slutet av oktober det, vill jag lova. I morgon ska jag också träffa en enhetschef för ett assistansbolag för att få timvi(c)ka där. Så man blir livegen igen, men man tjänar ju pengar. På gamla jobbet behövs det inte så mycket extrapersonal nu så det är bara att stallka en massa andra enhetschefer och tvinga dem att skola in mig på deras olika uppdrag.
Det är ju aldrig kul att behöva oroa sig för pengar jämt. Det lägger liksom lite sordi på stämningen. Och skulle allt skita sig så måste jag säga upp min underbara lilla lägenhet. Vilket mörker. Svårt att koncentrera sig nu.
I övrigt? Pja, det är ju underbart väder. Det är bra! Härliga Malteprommisar.
Ska fota lite mer också så jag kan lägga upp några bilder bland alla orden.
Har sagt till ömma modern att de kanske får hem en unge igen. Plus hund. Jag får ju ingen a-kassa heller då jag pluggar på distans samt har hoppat lärarprogrammet. Så alla tusen som jag betalat in till kassan under hela min studietid känns ju jävligt onödigt just nu. Och jag vill ju inte hoppa ur a-kassan eller facket heller, rent principiellt (en av mina få principer här i livet) men just nu står de ju inte så högt i kurs hos mig. Fast det kanske är regeringen jag ska gnälla på som har höjt avgifterna och tryckt på nya regler. Dock är jag lite för dåligt insatt för att kunna häva ur mig ordentligt angående det.
Nåja. Än så länge har jag jobbat hela 5.5 timmar i september. Och en fyra timmar till i morgon. Det blir en riktigt fet lön i slutet av oktober det, vill jag lova. I morgon ska jag också träffa en enhetschef för ett assistansbolag för att få timvi(c)ka där. Så man blir livegen igen, men man tjänar ju pengar. På gamla jobbet behövs det inte så mycket extrapersonal nu så det är bara att stallka en massa andra enhetschefer och tvinga dem att skola in mig på deras olika uppdrag.
Det är ju aldrig kul att behöva oroa sig för pengar jämt. Det lägger liksom lite sordi på stämningen. Och skulle allt skita sig så måste jag säga upp min underbara lilla lägenhet. Vilket mörker. Svårt att koncentrera sig nu.
I övrigt? Pja, det är ju underbart väder. Det är bra! Härliga Malteprommisar.
Ska fota lite mer också så jag kan lägga upp några bilder bland alla orden.
natural beauty
Att läsa på distans har onekligen en viss charm. Tyvärr måste jag dock medge att distansstudier för tillfället endast göder enslingsgenen i mig. Trivs bäst ute i skogen. Blir ett original. Tappar en del av fåfängan (fast det kanske bara är bra). Å andra sidan är jag sjuk just nu så då är det väl inte så underligt att man drar sig undan världen en smula. Jag och Malte(betydligt mer motvilligt från hans sida). Dessutom har jag haft en inneboende Bodil här den senaste en och en halva veckan. Hon for igår, och lämnade kvar endast förkylningen, en sjal och en cykel. Det enda jag får behålla är emellertid sjukan.
Idag har jag köpt stövlar. Det var det eller mina älskade kängor. Och kängorna har jag såklart inte råd med hur mycket jag än "pricerunnar" och jämför och letar. De finns trots allt inte under tvåtusenfämhunndra. Så då fick det bli ett par stövlar som är liiiite för trånga i skaften men som "bara" kostade trehundrafämti på Maxi. Men då kan jag gå och klafsa kring myrn i alla fall. Jag och Malte. Måste skaffa mig en liten pocketflora också, jag är ju urusel på alla di där namnen som lever där ute i skogen och myren.
Kemin hann jag börja med igår och det är ju sannerligen en helt annan sak att studera än att analysera texter. Intressant är det ändock men jag har lite svårt att minnas alla begrepp. Men nu går jag i skogen och tänker kemiska reaktioner och grundämnen. Och "aggressionsformer" ( aggregationsformer heter det men det minns inte jag).
Nu gnäller vovven min så det är väl dags att gå ut i mörkret. Jag har konstant dåligt samvete för att han inte får komma ut så mycket nu när jag är lite risig - även fast vi var ut i över en timme i morse. Men det var ju då det. Nu är det ju kväll och han har inte varit ut några fler långturer - även om han har fått busa med Brassemannen samt sprungit efter bollen (välsingnade boll! Jag behöver bara böja mig ner och kasta, minimal insats medan Malte får en massa spring).
Med oborstat hår, buskiga ögonbryn, bruna linnebyxor och en dimblå tjock fleecejacka, knallröda strumpor och eccotofflor ska jag nu äntra nollningens Umeå. Helvete, man kanske borde starta modeblogg istället?
(För övrigt; roligaste frågan hittills under arbetsintervju: "Skulle du kunna tänka dig att göra saker som min fru gör?")
Idag har jag köpt stövlar. Det var det eller mina älskade kängor. Och kängorna har jag såklart inte råd med hur mycket jag än "pricerunnar" och jämför och letar. De finns trots allt inte under tvåtusenfämhunndra. Så då fick det bli ett par stövlar som är liiiite för trånga i skaften men som "bara" kostade trehundrafämti på Maxi. Men då kan jag gå och klafsa kring myrn i alla fall. Jag och Malte. Måste skaffa mig en liten pocketflora också, jag är ju urusel på alla di där namnen som lever där ute i skogen och myren.
Kemin hann jag börja med igår och det är ju sannerligen en helt annan sak att studera än att analysera texter. Intressant är det ändock men jag har lite svårt att minnas alla begrepp. Men nu går jag i skogen och tänker kemiska reaktioner och grundämnen. Och "aggressionsformer" ( aggregationsformer heter det men det minns inte jag).
Nu gnäller vovven min så det är väl dags att gå ut i mörkret. Jag har konstant dåligt samvete för att han inte får komma ut så mycket nu när jag är lite risig - även fast vi var ut i över en timme i morse. Men det var ju då det. Nu är det ju kväll och han har inte varit ut några fler långturer - även om han har fått busa med Brassemannen samt sprungit efter bollen (välsingnade boll! Jag behöver bara böja mig ner och kasta, minimal insats medan Malte får en massa spring).
Med oborstat hår, buskiga ögonbryn, bruna linnebyxor och en dimblå tjock fleecejacka, knallröda strumpor och eccotofflor ska jag nu äntra nollningens Umeå. Helvete, man kanske borde starta modeblogg istället?
(För övrigt; roligaste frågan hittills under arbetsintervju: "Skulle du kunna tänka dig att göra saker som min fru gör?")