Bromskloss
Ingenting fungerade.
Efteråt satt jag framför min halvafärdiga uppsats i sex timmar och tittade. Emellanåt plockade jag upp nån av böckerna jag lånat eller läste nån intervju med författaren till barnföreställningen jag skriver om. Ju längre jag satt ju argare blev jag. Det kokade i mig och byggdes upp ett sånt... Motstånd! Allt jag skrev var ren skit, tyckte jag. Ett tag tänkte jag radera alltiohp och börja om. Men då skulle jag ju inte hinna alls och vad skulle jag i så fall skriva om? Jag har nog aldrig varit så totalt tom i huvudet. Inte en enda kreativ tanke fanns. Inte ett enda motiv till varför jag valt att skriva om det jag valt att skriva om. Inte en enda vettig fundering. Det fans inte ens några ovettiga funderingar!
Det fanns ingenting!
Det var faktiskt rätt skrämmande, ska jag säga. Efter ett sent samtal till Ulrica där hon näst intill tvingade mig att sluta försöka pressa fram något la jag ner projektet för kvällen. Djupt missnöjd och med en gnagande känsla i magen: Jag hade ju lovat i sten att arbetet skulle vara färdigt igår! Jag gick till sängs och sov som en död. (Haha, jag luras bara, det gjorde jag inte alls! Jag staplade tamejtusan ved halva natten innan slavdrivar'n och storsågar'n här intill tyckte att jag kunde få sova.)
I
Det gick bra. Jag har skrivit som tusan -av ren rädsla ibland- och jag är snart klar nu. I alla fall nästan. Det är inte jätteflytande och jätteenkelt men det går.
Så nu ska jag fortsätta. Det känns så skönt att närma sig, att åtminstone ana målet. Och någon mer blockering vill jag inte ha!
Hurra vad du är bra. slavdrivar'n och storsågar'n är fö nominerat till årets bästa formulering. Kjam
Hupp! Är det inte så att man blir bäst när man är pressad. Jag funkar så. Det är därför jag inte har något vettigt att säga på min blogg i dessa dagar.
:(
Emma: Haha, tack för nomineringen!
Bert: Jo,jag brukar funka bäst under press. Vet inte riktigt vad som hänt den här gången. :(
Men du har ju haft en hel den vettigt och säga hos dig, vad jag har sett? Och du har ju alltid mat eller snygga foton som räddningsplanka ;)
Tja, du skriver då bra på bloggen. Roligt och levande. Äre likadant i uppsatsen så kan du inte klaga.
Torparfrun: Åh, Tack!
:)
Torparfrun: (jag var lite snabb på knapparna i det tidigare inlägget, hehe)
Nu blev jag glad! ...skulle det också stå. :D