Om sömn - narkoleptiker?

Jag har i många år haft problem att sova - kan inte somna, vaknar ofta, drömmer hiskeliga mardrömmar, vaknar tidigt etc etc. Det vanliga tugget kanske. På dagarna blir jag ofta trött och vill ha sisesta. Har svårt att koncentrera mig om jag inte får ta en tiominutare minst en gång i halvtimmen, helst. Somnar när jag läser, ser på TV, är på föreläsning. Inte så länge, inte så jag inte märker det, men blir lätt trött om jag inte är utomhus. Det värsta som finns är när jag sover och upplever att jag vaknar, och hamnar i en sorts förlamning. Detta sker alltid precis i uppvaknandet. Jag tror att jag är vaken men kan inte röra mig, knappt andas, får panik. Det är som att försöka kämpa sig upp från en tung kvävande gyttja. Gyttja som tränger in i alla andningsvägar, håller fast kroppen, är omöjlig att ta sig ur. Jag tror alltid att "nu dör jag". Ibland får jag hemska bilder, ibland får jag upplevelser som påminner om "utanför kroppen" upplevelser. Det är fullkomligt vidrigt. Just den här uppvakninsproblematiken trodde jag att jag var rätt ensam om, unik som jag vill vara. Men sen pratade jag med Ullis kille och han upplevde samma sak!

Just insomning, trötthet och uppvaknanden under natten trodde jag väl inte att jag var så ensam om. Där tänkte jag mest att jag var slö, ofokuserad, inte tillräckligt alert.

Men så kom jag på att man kanske skulle ta och söka reda på lite information kring fenomenet "inte kunna vakna" och se vad jag fann:

"Sömnförlamning eller sömnparalys är en ohygglig upplevelse som uppstår i samband med insomning eller uppvakning. Narkoleptikern upplever att han inte kan röra sig, inte tala, inte öppna ögonen även om han är helt vid medvetande. Ofta uppträder sömnparalysen tillsammans med hallucinationer. Sömnparalysen kan pågå i åtskilliga minuter.

Hallucinationer kan upplevas i samband med insomning (hypnagoga hallucinationer) eller vid uppvaknandet (hypopompa hallucinationer). Det är ofta synintryck, men också röster eller andra ljud kan förekomma. Det är tal om starka sinnesintryck som narkoleptikern inte kan skilja från verkligheten.

Orolig sömn. Sömnen hos narkoleptikern är ofta orolig och avbruten av många uppvaknanden. Drömmar är mycket framträdande hos narkoleptikerna, dels i samband med sömnparalys, insomnings- och uppvakningshallucinationer och dels som kraftiga drömmar under den egentliga sömnen. Drömmarna kan utveckla sig till riktiga mardrömmar."

Källa: http://www.scansleep.dk/Default.aspx?ID=230


Det finns namn för det! Det finns till och med en
hemsida för det! Jag tillhör definitivt inte dessa som somnar stående och som inte går att väcka. O nej. Jag minns en person som var så, som vi inte kunde väcka ens med tio väckarklockor samtidigt. Som vi kunde leda hem då personen i fråga fortfarande sov. Som kunde somna när som helst, hur som helst. Som inte mindes det efteråt. Så jag har sett hur det är för den som verkligen lider av det.

Dock, det jag gärna skulle vilja vara utan är just den där sömnförlamningen och de där "hallucinationerna". Det är, precis som det står i texten ovan, ohyggligt fasansfullt.

Så nu ska jag gå och lägga mig. Förbannat sent. Attans. jag som hade börjat få in bra rutiner! Nåja. Bara att börja om och inte ge efter för den däringa sluga John Blund.

Natti natti.





("Hos personer med narkolepsi infaller vidare REM-sömnen ofta snabbt och nästan omedelbart efter insomningen." Ja, ja! Det stämmer så jäkla väl! En liten parentes bara, hämtad från hemsidan.)

För mycket fågel

Ibland glömmer jag verkligen helt och totalt bort att jag är singel och ensamstående. Som när jag handlar mat, t ex. Idag köpte jag en hel grillad kyckling. Vad ska jag göra med den? Varför köpte jag inte en halv? Och en stor bytta potatissallad (som jag egentligen inte ens är så särskilt förtjust i) - den kommer ju bli gammal dödsfort! Nån som vill ha mat???

Tur jag har Malte. Han älskar kyckling.