uppförs, nerförs och schlättförs

Att läsa på distans har onekligen en viss charm. Tyvärr måste jag dock medge att distansstudier för tillfället endast göder enslingsgenen i mig. Trivs bäst ute i skogen. Blir ett original. Tappar en del av fåfängan (fast det kanske bara är bra). Å andra sidan är jag sjuk just nu så då är det väl inte så underligt att man drar sig undan världen en smula. Jag och Malte(betydligt mer motvilligt från hans sida). Dessutom har jag haft en inneboende Bodil här den senaste en och en halva veckan. Hon for igår, och lämnade kvar endast förkylningen, en sjal och en cykel. Det enda jag får behålla är emellertid sjukan.

Idag har jag köpt stövlar. Det var det eller mina älskade kängor. Och kängorna har jag såklart inte råd med hur mycket jag än "pricerunnar" och jämför och letar. De finns trots allt inte under tvåtusenfämhunndra. Så då fick det bli ett par stövlar som är liiiite för trånga i skaften men som "bara" kostade trehundrafämti på Maxi. Men då kan jag gå och klafsa kring myrn i alla fall. Jag och Malte. Måste skaffa mig en liten pocketflora också, jag är ju urusel på alla di där namnen som lever där ute i skogen och myren.

Kemin hann jag börja med igår och det är ju sannerligen en helt annan sak att studera än att analysera texter. Intressant är det ändock men jag har lite svårt att minnas alla begrepp. Men nu går jag i skogen och tänker kemiska reaktioner och grundämnen. Och "aggressionsformer" ( aggregationsformer heter det men det minns inte jag).

Nu gnäller vovven min så det är väl dags att gå ut i mörkret. Jag har konstant dåligt samvete för att han inte får komma ut så mycket nu när jag är lite risig - även fast vi var ut i över en timme i morse. Men det var ju då det. Nu är det ju kväll och han har inte varit ut några fler långturer - även om han har fått busa med Brassemannen samt sprungit efter bollen (välsingnade boll! Jag behöver bara böja mig ner och kasta, minimal insats medan Malte får en massa spring).

Med oborstat hår, buskiga ögonbryn, bruna linnebyxor och en dimblå tjock fleecejacka, knallröda strumpor och eccotofflor ska jag nu äntra nollningens Umeå. Helvete, man kanske borde starta modeblogg istället?



(För övrigt; roligaste frågan hittills under arbetsintervju: "Skulle du kunna tänka dig att göra saker som min fru gör?")