Maltebilder

Äntligen! I dag fick vi en så'n där underbar vinterdag, jag och Malte. Sol, lite vind, knarrande snö och långpromenad. Kan det bli bättre? Hemvägen gick vi på sjön och det var alldeles... Alldeles underbart!

Som rubriken antyder kommer det några Maltebilder i dag, de flesta är från i somras då jag äääntligen fått tummen ur och lagt över bilderna från mobilen till datorn. Men den första, den är från i dag. På grund av att det inte fanns så mycket utrymme kvar i minnet på telefåånen bidde det tyvärr en liten bild. Liten - men naggande god (med min skugga i bakgrunden, men va fasen):



Så! Det var dagens bild det. Nu kommer en salig liten blandning av sommarbilder! Och eftersom jag inte har vett att göra dem mindre så får ni klicka på dem så de blir stora. Om jag lägger in dem så stora som de är så blir det såååååå fult. Trist, jag vet.

                   


Då det inte får bli för mycket av det goda så har jag gjort ett lämpligt litet urval. Dessutom blir många mobiltelefonsbilder inte så där kalasbra.

---------------------------

Vi har för övrigt haft en mycket fin jul hemma hos allra käraste syster med sambo och vovve i deras nya hus. Tack för det syster! Släkt och vänner och hundbus, god mat och gott att dricka - vad mer kan man väl begära av julen, månne? Inte mycket.

Dessvärre gick jag upp ett och ett halvt kilo under julen, jag som tänkt hålla "nollan" dvs. stå still i vikt. Men för bövelen - det var ju jul! (Är det jul fortfarande förresten?) Så nu blir det nya tag på viktfronten, fler dagar att skriva in i min lilla matdagbok. Och förhoppningsvis försvinner många fler kilon. Så här kan vi ju inte ha det. En av alla mina idéer är ju att jag ska kunna springa med Malte till sommaren eller något ditåt, och det kan jag inte förräns om en tio-femton kilo. Kroppen är nämligen för tung och knän och leder och benhinnor tar aaaalldeles för mycket stryk. Tycker jag i alla fall.

Nu ska jag käka makaroner och korv! Haha, det låter kanske inte så bantarmässigt, men jag har mååånga poäng kvar att förbruka i dag och jag är dessutom inne i en riktig "makaronerochkorvperiod". 

Kram på er och god fortsättning!


20081228

Malte och jag ligger däckade i varit hörn av soffan. Malte för att vi nu i kväll kommit tillbaka till Ume efter att ha spenderat den senaste veckan i västernorrland, med allt vad det innebar av släkt och hundar och människor och stoj. Jag för att jag liksom råkade dricka upp hela flaskan starkglögg. Alldeles själv.

Iiiinte riktigt planen, kan jag meddela.

schkabarautmämaltämääänsåskajagåhansoooovasågooott

Hörde jag en skål?

Nej, just det.

damn


Mer om jul senare. Fler biler på malte, har ju fotat juh. fast inte i jul så klart för ajg liksom gölmde det. äh, nu orkar jag inte ens koncentrera mit på att stava rätt haha

trore ä dax att sussa nu

Positiv Pessimist

Jag för en något torftig tillvaro för tillfället. Jobb utan kollegor, plugg på distans. Lite pengar. Ingen kör, ingen klass att hänga med, ingen man i livet. Via jobbet går jag dessutom i kyrkan varannan söndag. Jag känner mig som en turist där, men börjar vänja mig. Dock är jag den enda i hela den fullsatta kyrkan (jo, det är alltid fullsatt) som inte tar nattvarden. Jag inbillar mig att det hänger ett litet svart moln ovanför mitt huvud då. Att påstå att mitt liv tagit en underlig twist vore en grov underdrift. Jag kan inte säga att det var så här jag såg mitt liv som tjugonioåring när jag fantiserade om det i forna ungdomsdagar.

Jag tröstar mig med att det är en tillfällig torftighet, att jag gör det för att nå ett mål. Jag uthärdar. Jag gör det jag ska. Jag fantiserar om framtida händelser och göromål. Men det skall erkännas att jag inte direkt är känd för att vara uthållig och tålmodig. Nåja. Ett halvår kvar innan jag får mitt livs första semester. Och sedan spelar det ingen roll om jag klarat kemin och fysiken eller ej, om jag kommer in på det program jag vill eller inte - då läser jag väl något annat. För det ska sägas att ett år till av denna torftighet det går icket.  

I kväll blir det dock ett avbrott i ledan, i kväll blir det konsert! Demina minsann! Och Kjellvander. Kjellvander har jag väl lyssnat lite på, men har egentligen inte så stor koll på honom. Men Demian! Oh heliga guds moder, fan så bra det kommer bli.

Dessutom har jag nu gått ner åtta kilo. Gött. Bara trettiotvå kvar.