Sist gången
Det är blött och regningt och doftar alldeles ljuvligt. Jag är på väg hem från absolut sista sessionen hos måndagskompisen. Som vi går där, min kära vännina och jag, slår mig plötsligt tanken: Nu är det slut, nu har jag ingen mer att gå till med mina små bekymmer och funderingar. Även praktiken är slutförd och avslutad, med finord från "min" lärare och saknad i hjärteroten. Jag trivdes trots allt alldeles utmärkt: man ger och ger och ger -men får också så fantastiskt mycket tillbaka.
Men som jag går där och funderar på dessa avslut slår mig också tanken:
Det är faktiskt alldeles fantastiskt så bra jag mår.
Och jag går hem och gör ett avkok på ingefära som jag dricker med honung. Linda kommer ner en sväng för att få en smula sällskap när hon äter middag. Nu har hon precis gått upp och jag sitter här och bara är. Vaggar mig själv i lugnet och sällsamheten i att bara vara. Lyssnar till regnet som slår mot rutorna.
Mår gott.
Önskar jag kunde fota själv, men i brist på bröd (kamera) får man ta till limpa (google)
Men som jag går där och funderar på dessa avslut slår mig också tanken:
Det är faktiskt alldeles fantastiskt så bra jag mår.
Och jag går hem och gör ett avkok på ingefära som jag dricker med honung. Linda kommer ner en sväng för att få en smula sällskap när hon äter middag. Nu har hon precis gått upp och jag sitter här och bara är. Vaggar mig själv i lugnet och sällsamheten i att bara vara. Lyssnar till regnet som slår mot rutorna.
Mår gott.
Önskar jag kunde fota själv, men i brist på bröd (kamera) får man ta till limpa (google)
Kommentarer
Trackback