uppförs, nerförs och schlättförs

Jag har de senaste veckorna

• vrålat "Ungjävlar! Dra härifrån!" åt några extremt idiotiska och samvetslösa ungjävlar som kastade kottar och stenar på Malte när han var ute på gräsmattan på jobbet. Hade jag haft skor på mig hade jag kutat efter dem. Ungjävlar!

• skällt ut en stackrs receptionist på färdtjänst efter att en idiot till taxichaufför skällt ut mig, för något som jag inte kunde göra något åt. "TIG, gubbe!", hade jag lust att ryta till honom efter att jag för tusende gången försökt förklara situationen utan att han lyssnade, utan bara fräste och skällde. Det hela gällde en glömd avanmälan som jag inte ens  kunde ha gjort då jag är timvikarie och INTE JOBBADE SÅ JAG KUNDE HA AVANMÄLT DEN JÄVLA TAXIN! Hade lust att säga åt honom att NU passar det att komma körande! När jag hade beställt två taxis till Den Stora Konserten så kom det EN färdtjänsttaxi en kvart efter utsatt tid och först efter påtryckning från oss kom en till. Och surade. Och då hade jag beställt Dagen Innan, samt kontrollringt på morgonen. Så jag kanske brann av lite. Men helvete, de jobbar ju med service. De kan ju i alla fall vara proffstrevliga, det är väl det minsta man kan begära.

• Ringt och skällt på en internetsajts telefonsvarare sedan de lurat på en av mina brukare medlemsskap som INTE var gratis. Hur samvetslös får man bli? Jävla idioter till försäljare. Det får ju finnas nån måtta.

• Jobbat. Som tusan.

• Firat midsommar med feber och heshet. Spelade poker nå'n gång på nattkröken och gick all in efter första given mot en kille som jag var helt övertygad om bluffade. Det gjorde han inte.

• tappat rösten. Men nu har jag hittat delar av den

• Haft - och har - rejält ont i svanskotan, utan att veta varför. Sitter och går som en anka.

• anmält mig till baskurser i kemi till hösten - jägmästare, here I come! Eller nåt. Ska ju klara eländet till kemi och fysik först.

• Läst och glott på TV.

Om man tittar på det hela sammanfattningsvis verkar det som om jag varit rätt arg. Och det har jag. Tamejtusan! *hötter med näven och blänger vilt omkring mig*

Då jag skrev en text som blev makalöst pretentiös och alldeles för privat så tar jag i och klämmer in en lista i stället. Det hela är mycket enkelt: Man ställer spellistan man för tillfället lyssnar på, på "blanda", läser en fråga och klickar fram en låt för att få fram svaret. Så här är mina låtar och därmed mina svar.

 

Och tänk så skönt, då slipper jag fundera mer på dessa saker! Nu har jag ju svaren. *andas lättat ut*

 

Kommer det att bli okej?

svar: Lira Lara Loppan – Stefan Sundström

kommentar: ”Men gissa vad de har? Jo de har humöret kvar!” Jajamensan! Vad tusan som än händer så nog tusan är det så!

Hur mår jag idag?

Svar: Summertime – Ella Fitzgerald, Louie Armstrong

Kommentar: Mm… Kommentarer är överflödiga. Musiken talar för sig själv. Ljuvlighet.

Hur ser mina vänner på mig?

Svar: Human touch – Bruce Springsteen

Kommentar: Haha, kramelin. Eller nåt.

Kommer jag gifta mig?

Svar: Vöre Vale - Euskefeurat

Kommentar: Hahahahaha!

Vilket är min bästa väns ledmotiv?

Svar: En fisk i en skål – Stefan Sundström

Kommentar: Mm, kanske det. Det beror väl lite på vem man applicerar den på också. Men jo, det kan nog tänkas.

Vilket är "storyn of my life"?

Svar: Nothing like you when you’re gone – Hello Saferide

Kommentar: Hahahahahahahahahahahaha – dagens sanning! Man saknar inte kossan förräns båset är tomt.

Hur ska jag komma fram i livet?

Svar: Easier - Tingsek

Kommentar: Bara att ta det lugnt alltså. Det oooooooooordnar sig J *lutar mig tillbaka i en solstol*

vad är det bästa med mina vänner?

Svar: Jolene – Dolly Parton

Kommentar: Öh… De tar inte mina potentiella män om jag ber snällt?

Hur kommer denna helgen att bli?

Svar: Moon over Bourbon Street - Sting

Kommentar: Jäpp, i helgen är det dags. Jag kommer bli vampyr.

Vilken låt beskriver mig?

Svar: mmm mmm mmm mmm – Crash Test Dummies

Kommentar: HAHAHAHAHA. Jag väljer att ta den på titeln, rakt av, Mumma. Det är jag det.

Hur är mitt liv?

Svar: Som de flesta – Allan Edvall

Kommentar: Heh. Ja, trist kanske, men jag gillar vanliga människor. Fast kanske inte i den tappningen som Allan Edvall här beskriver dem. Men ändå.

Vad kommer spelas på min begravning?

Svar: You are my sunshine – Norman Blake (Soundtrack O Brother, where art thou)

Kommentar: Jamen det är väl bra att jag lyckats med att vara någons solsken!

Kommer jag få ett lyckligt liv?

Svar: As if we never said goodbye – Glenn Close

Kommentar: Öh. Svårt att tolka. Jag kommer att lyckas, därefter kommer jag att dra mig tillbaka och sedan tro att jag ska få en strålande come back?

Vad tycker mina vänner egentligen om mig?

Svar: The Little Drummer Boy – Johnny Cash with Neil Young

Kommentar: Jäpp, jag kommer med sändebud, Aj täll ja!

Åtrås jag i hemlighet?

Svar: Bli som far – Allan Edwall

Kommentar: Pja, om det kommer nån som liknar farsgubben till sinns så vore välan det alldeles strålande. Har världens bästa pappa. Sådetså.

När kommer jag bli riktigt kär?

Svar: Papa was a Rollin’ Stone – The Temptations

Kommentar: Jisses, jag kommer att hamna med vilde a la ”sex, drugs n’ rock n’ roll” Det är ju INTE som pappa!

Hur kan jag göra mig själv lyckligare?

Svar: Lemon Tree – Fools Garden

Kommentar: Jag och Ferdinand kan sitta under varsitt träd. Han under en korkek och jag under ett citronträd, lutandes

tillbaka i min solstol under solvarma citroner. Kanske dricker jag citronlemonad också. Jo, det gör jag nog.

Kommer jag göra karriär?

Svar: 74 – 75 – The Connels

Kommentar: Det är kört för mig alltså. Kommer möjligtvis ske när jag närmar mig hundraårsstrecket. Jag kommer vara en pigg jävel.

Hur kommer 2008 bli?

Svar: Crazy – Gnarls Barkley

Kommentar: *kan inte sluta skratta* Ja jävlar, så klart.

Vi har varit hem ett par dagar, jag och Malte. Det var - som vanligt - ljuvligt skönt. men det är klart; man kommer ju hem och blir totalt bortskämd och ompysslad. Allrakärastesyster samt vovve kom också ett par dagar, vilket både jag och Malte fann ytterst tillfredsställande. Vi gjorde inte så mycket aktivt, mest har vi umgåtts, ätit en massa gott (mina päron kan laga mat, aj tell ju!), duschat och schamponerat en motsträvig Malte efter att han rullat sig i färsk kodynga, busat lite i värmen, läst en massa, surrat, kollat film och druckit vin. Jag längtar redan hem igen. Tiden liksom stannar när jag är där.

Dessvärre upptäckte jag också hur extremt dålig kondition jag gått och fått. Förbannade Umeå och dess frånvaro av backar! Skulle gå uppför berget bakom huset med vovvarna och inte ens halvvägs uppför första lilla stigningen flåsade jag som en blåsbälg. Attans, jag måste nog bege mig till jäkla bräntisbacken i alla fall. Bräntisbacken är Umeås lilla slalomkulle som jag i ett par år planerat att träna i - alltså traska uppförs och nerförs. Men det har liksom inte blivit av. Men nu äre dags!!! Får ta någon kväll eller tidig morgon innan värmen har hunnit komma igång. Bra för Maltemannen också, bygga lite muskler. Men i mitt nuvarande skick kommer jag nog tamejtusan inte upp. Eller, upp kommer jag alltid, men det kommer ju ta tid.

Och jag som alltid skrockat och hånat lilla bräntisbacken. Alltid sagt att det inte är ett berg om det inte syns ovan hustaken. Ack ve, nu kommer jag få äta upp det också! Okej, det har inte mycket att hämta om man ska jämföra med Syltoppen (som är min bästa referens) men Sylarna finns inte ens med på kartan längre då det gäller kondition. Nåja, nya tag!

Snart börjar jobbet också. Då är ljuvliga "semestern" slut. Men ännu suger jag på några dagar till!

Ska lägga upp lite bilder när jag listat ut hur man gör för att få dem från nya telefååånen in i datorn. Och det lär ju kunna ta sin lilla tid. Man är ju ingen ingengör, direkt.

Varje morgon går vi till badstranden Malte och jag. Malte jagar bollen och jag vadar ut i vattnet. Sen sitter vi på bryggan och lyssnar till kluckelikluckandet från vattnet. Det är sol, värme, sand mellan tårna och ändlösa blå dagar. Jag är brun i ansiktet och har fått ljusa slingor i håret.
Efter morgonmyset vid stranden går vi hem och äter frukost. Jag sitter ute i mina nyfunna utemöbler, dricker te eller kaffe och läser morgontidningen. Blundar en stund. Malte ligger i skuggan under Häggen med halvslutna ögon. Sommaren känns evig och magkatarren håller sig lugn när det inte är någon stress.
I morgon ska vi picknicka med Kira och hennes husse. Jag tänkte baka pitabröd och bullar. Ska bara cykla iväg och köpa jäst.

Orosbollarna i magen har lagt sig att vila ett slag. Och jag lutar mig tillbaka och njuter av lugnet. Ja, allting känns nästan perfekt.